Maten billigare än någonsin – för varje år! (KÖPFAKTA)

Maten har aldrig varit så billig som den är nu, i förhållande till svenskarnas inkomster. Backar vi till slutet av 1800-talet så var matnotan den allra största utgiften för den svenska allmogen, trots att de flesta åt bedrövligt näringsfattig och ensidig kost. På mitten av 1950-talet utgjorde livsmedelskostnaderna inte ens hälften av medelsvenskens nettointäkter. Maten fortsatte bli en mindre kostnad i relation till vår köpkraft, och år 1995 la svenskarna bara 14,5 procent av sina pengar på mat. Idag är medelsvenskens matbudget nere på endast cirka 12 procent av utgifterna, samtidigt som utbudet och tillgängligheten aldrig varit större i landets historia.

Annons:

Ökat utbud, mer tillgängligt

Inom en kvarts räckhåll har de flesta en butik med tropiska frukter, enorm mångfald av brödsorter, charkuterivaror av alla slag, sötsaker och mejeriprodukter i varianter som ingen svensk hade kunnat föreställa sig för hundra år sedan. Vi kan nu välja varor utifrån helt andra aspekter än att det bara ska mätta oss. Varje produkt finns i många versioner för att tilltala livsstilar, etiska värderingar, nyfikenhet, trender, hälsodieter, miljömedvetenhet, välgrundade eller inbillade känsligheter, smak, estetisk uppfattning och önskad prisnivå. Butikerna i varje liten tätort har öppet veckans alla dagar ända fram till aftonen, vilket skulle ha betraktats som en utopi för bara fyrtio år sedan.

Beror främst på högre lön

Konsumtionsutvecklingen säger egentligen mer om våra ökande inkomster än om prisutvecklingen för livsmedel. I vissa europeiska länder är matkostnaden fortfarande invånarnas största utgift, och det beror då snarare på extremt låga löner, än höga matpriser. Detta medan medelsvensken och andra välfärdseuropéer med höga inkomster har matutgifter som utgör en liten del av deras övriga konsumtion.
En av de största förändringarna under de senaste femtio åren, är den dominerande andelen importerade livsmedelsvaror från låglöneländer. De globala transporterna påverkar miljön men knappt varupriset, vilket gjort att svenska varor allt oftare betraktas som lyx.
Det finns noggrann statistik över de flesta europeiska länders konsumtionsutveckling, sedan 150 – 200 år tillbaka. I Sverige fördes den tidigare av Jordbruksverket fram tills Statistiska Centralbyrån tog över.

Här syns hur stor andel av européernas privata konsumtion som gick till livsmedel, d v s mat och dryck (ej alkohol) år 1995 (helgrönt), respektive 2013 (mönstrat).

Källor: Statistiska Centralbyrån, Jordbruksverket och Eurostat.

Text: Tom Swales

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.